संस्कृतम्

जीवनस्य लक्ष्यमेव संस्कृतस्य वर्धनम्

Category Archives: खलः

दुर्मन्त्रान्नृपतिर्विनश्यति

दुर्मन्त्रान्नृपतिर्विनश्यति यतिः सङ्गात् सुतो लालसात्
विप्रोऽनध्ययनात् कुलं कुतनयाच्छीलं खलोपासनात्।
मैत्री चाप्रणयात् समृद्धिरनयात् स्नेहः प्रवासाश्रयात्
स्त्री गर्वादनवेक्षणादपि कृषिस्त्यागत् प्रमादाद्धनम्॥१८०॥
—मित्रभेदः नाम प्रथमे तन्त्रे देवशर्मा-परिव्राजक कथा ४
durmantrānnṛpatirvinaśyati yatiḥ saṅgāt suto lālasāt
vipro’nadhyayanāt kulaṁ kutanayācchīlaṁ khalopāsanāt|
maitrī cāpraṇayāt samṛddhiranayāt snehaḥ pravāsāśrayāt
strī garvādanavekṣaṇādapi kṛṣistyāgat pramādāddhanam||180||
—mitrabhedaḥ nāma prathame tantre devaśarmā-parivrājaka kathā 4
A king is ruined by bad advice; an ascetic, by company; a child by pampering;
A brāhmaṇa by lack of learning; a noble family by evil sons; virtuous conduct by serving the base;
Friendship from want of regard; investment by mismanagement; affection from long absence/separation;
And a woman by pride; a farm, from neglect; wealth, through misdirected charity

खलः करोति दुर्वृत्तं

खलः करोति दुर्वृत्तं नूनं फलति साधुषु॥
दशाननोऽहरत्‌ सीतां बन्धनं तु महोदधेः॥
khalaḥ karoti durvṛttaṁ nūnaṁ phalati sādhuṣu||
daśānano’harat sītāṁ bandhanaṁ tu mahodadheḥ||
The wicked man does a bad deed and really it bears fruit among the good. The ten-faced one (RAvaNa) stole Sita, and it was the ocean that had to be restricted! (by Rama’s bridge)

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 53 other followers

%d bloggers like this: